Vad är
benartärsjukdom?

Benartärsjukdom är vanligt och innebär att du har kärlkramp i benen. Kärlkrampen beror oftast på åderförkalkning som gör blodkärlen trängre. Förträngningarna gör det svårare för blodet att passera.

Vid benartärsjukdom drabbas artärerna som försörjer benen med syre- och näringsrikt blod av förträngningar. Blodcirkulationen blir sämre och syrebristen i benen leder till att mjölksyra bildas. Du får då en krampliknande smärta som ofta känns mest i vadmusklerna. Om du är ute och promenerar kanske du behöver stanna till en stund på grund av smärtan. Det är också vanligt att uppleva en plötslig svaghet eller trötthet i benmusklerna.

Åderförkalkning är sällan isolerad till en viss del av kroppen. Det gör att benartärsjukdom i många fall innebär en förhöjd risk för hjärtinfarkt och stroke. Benartärsjukdom kan därför leda till en för tidig död.

Tre stadier av benartärsjukdom

Den mildare formen av benartärsjukdom kallas asymtomatisk benartärsjukdom. Symtomen är något vagare och asymtomatisk benartärsjukdom upptäcks därför vanligtvis på till exempel vårdcentralen genom att blodtrycket mäts i benet och armen samtidigt. Även asymtomatisk benartärsjukdom innebär en tydligt ökad risk för allvarliga akuta hjärt-kärlhändelser.

Vid claudicatio intermittens uppkommer smärtor i benen när du springer eller promenerar, som är så svåra att du behöver stanna till. Därför kallas det här stadiet av benartärsjukdom ofta för fönstertittarsjuka. Smärtorna känns oftast av i vaden, men kan även sitta i lår och höft.

Det tredje och svåraste stadiet av benartärsjukdom är kronisk kritisk ischemi. Då smärtar det även när du vilar. På grund av den nedsatta blodcirkulationen uppkommer sår eller vävnadsdöd, så kallad kallbrand, på foten. Utan kärlkirurgiska åtgärder innebär kronisk kritisk ischemi en hög risk för amputation. Det är vanligt att de som lider av den här typen av benartärsjukdom även har diabetes.